Ordet radio kan sägas betyda tre olika saker, som alla har sin historiska period. Den första perioden sammanhänger med det sena 1800-talet, då man först upptäckte radiovågorna genom olika experiment med bl.a. antenner. Sedan började man utveckla metoder för trådlös kommunikation med hjälp av dessa radiovågar. När tekniken var konsoliderad utvecklades det nya mediet radio, med sändningar av nyheter, sjörapporter och mycket annat.

Delvis på grund av detta går det inte att säga vem som egentligen uppfann radion. Så många olika uppfinnare, entreprenörer, ingenjörer och affärsmän bidrog att det är omstritt, och dessutom är det svårt att uttala sig i frågan. Bland de mer namnkunniga som bidrog var Thomas Edison och Nikola Tesla. Till en början gick det enbart att sända enskilda signaler, inte ljud, och radiovågorna användes då för att skapa en trådlös telegraf.

Den förste som lyckades sända radiovågor över ett längre avstånd var italienaren Guglielmo Marconi, som lyckades fånga upp en signal på ett avstånd av 2,4 km. Hans upptäckt är idag känd som Marconis lag, som säger att det avstånd en antenn kan sända över är proportionellt mot kvadraten på dess längd.

Radiosändningar

År 1900 lyckades den brasilianske prästen Roberto Landell de Moura sända en mänsklig röst från sändare till mottagare, trådlöst. Den nya tekniken förevisades 3 juni i São Paulo, och avståndet för sändningen var åtta kilometer. Efter att ha beviljats ett brasilianskt patent begav sig de Moura, som insåg sin uppfinnings kommersiella potential, till USA i hopp om att tjäna pengar på ett amerikanskt patent. 1904 beviljades han patent för en ”vågsändare”, en ”trådlös telefon” och en ”trådlös telegraf”.

1906 sändes det första radioprogrammet ut till allmänheten från Ocean Bluff i Massachusetts. Uppfinnaren Reginald Fassenden läste ut Bibeln, och spelade O helga natt på fiol. Sändningen kunde fångas upp av fartyg ute på havet. Fassenden skrev därmed in sig i historieböckerna som den förste att sända AM-radio.